Debet och kredit: så fungerar grunderna i bokföring

Debet och kredit är de två sidorna av varje bokföringskonto. Debet är den vänstra sidan, kredit den högra, och varje gång du bokför en affärshändelse ska ett lika stort belopp hamna på var sida. Den här guiden förklarar vad debet och kredit betyder, varför summan i debet ska vara lika med summan i kredit, hur du vet åt vilket håll ett konto ska bokföras, och visar tre exempel från en enskild firma där allt går ihop.
Viktiga punkter
- Debet är ett kontos vänstra sida och kredit den högra, inget annat än så
- I dubbel bokföring bokförs varje affärshändelse på minst två konton, med samma belopp i debet som i kredit
- Om ett konto ökar i debet eller i kredit beror på kontotypen: tillgångar och kostnader ökar i debet, skulder, eget kapital och intäkter ökar i kredit
- Stämmer inte debet och kredit överens har något blivit fel, och ett bokföringsprogram låter dig inte spara posten förrän de balanserar
- Egna uttag är ingen kostnad utan bokförs i debet mot eget kapital
Vad betyder debet och kredit?
Debet och kredit är namnen på de två sidorna av ett bokföringskonto. Vänstra sidan heter debet, högra sidan heter kredit. Orden kommer från latinet, men i praktiken behöver du inte tänka på betydelsen. Det enda som räknas är vilken sida ett belopp hamnar på.
Ett konto är en plats där du samlar en viss sorts affärshändelser. Företagskontot i banken är ett konto, försäljningen är ett annat, telefonkostnaden ett tredje. Alla konton din firma använder bildar tillsammans din bokföring. När du bokför för du in ett belopp antingen i debet eller i kredit på ett konto, och samma belopp på motsatt sida av ett annat konto.
Ett vanligt missförstånd är att debet skulle betyda plus och kredit minus. Så är det inte. Om ett belopp i debet ökar eller minskar kontot beror helt på vilken sorts konto det är. Det reder vi ut längre ner.
Dubbel bokföring: varje affärshändelse på minst två konton
Svenska företag bokför med dubbel bokföring. Det betyder att varje affärshändelse bokförs på minst två konton, en gång i debet och en gång i kredit, med samma belopp. Säljer du något för 1 000 kronor som betalas till ditt företagskonto ökar både banken och försäljningen, var och en på sin sida.
Poängen med tekniken är att den kontrollerar sig själv. Eftersom varje belopp bokförs lika mycket i debet som i kredit ska summan av alla debetposter alltid vara lika med summan av alla kreditposter. Går de inte ihop har något blivit fel. Verksamt.se, tjänsten som drivs av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket, beskriver det så att om summan i debet inte är lika med summan i kredit har ett fel uppstått någonstans, och att ett bokföringsprogram varnar och vägrar spara posten så länge beloppen inte balanserar.
En affärshändelse är varje händelse som påverkar firmans ekonomi: en försäljning, ett inköp, en betalning, ett eget uttag. Varje affärshändelse ska enligt bokföringslagen (1999:1078) kunna presenteras både i registreringsordning, alltså tidsordning, och i systematisk ordning per konto. Skatteverket kallar de två vyerna grundbok och huvudbok. Grundboken visar händelserna i den ordning de inträffade, huvudboken sorterar dem per konto. Bakom varje post ska det finnas en verifikation, som ett kvitto eller en faktura, som visar vad som hänt.
Debet eller kredit? Så påverkas de fyra kontotyperna
Åt vilket håll ett konto ska bokföras avgörs av vilken sorts konto det är. Konton delas in i grupper efter vad de representerar, och svenska företag använder vanligen BAS-kontoplanen, där kontonumret berättar vilken grupp kontot tillhör. Första siffran anger kontoklassen: klass 1 är tillgångar, klass 2 är eget kapital och skulder, klass 3 är intäkter, och klasserna 4 till 8 är kostnader. Det framgår av verksamt.se:s genomgång av konton och kontoplan.
Reglerna för vilken sida ett konto ökar på ser ut så här.
| Kontotyp | Exempel (BAS-konto) | Ökar i | Minskar i |
|---|---|---|---|
| Tillgång | 1930 Företagskonto, 1510 Kundfordringar | Debet | Kredit |
| Skuld | 2440 Leverantörsskulder, 2610 Utgående moms | Kredit | Debet |
| Eget kapital | 2010 Eget kapital | Kredit | Debet |
| Intäkt | 3010 Försäljning | Kredit | Debet |
| Kostnad | 5420 Programvaror, 6212 Mobiltelefon | Debet | Kredit |
Mönstret är lättare att minnas än det ser ut. Tillgångar och kostnader ökar i debet. Skulder, eget kapital och intäkter ökar i kredit. När ett sådant konto i stället minskar bokför du det på motsatt sida.
Momskontona följer samma logik. Den ingående momsen på dina inköp är en fordran på staten, alltså en tillgång, och ökar i debet på konto 2640. Den utgående momsen på din försäljning är en skuld till staten och ökar i kredit på konto 2610. Skillnaden mellan dem är det du betalar in eller får tillbaka i din momsdeklaration.
Tre exempel från en enskild firma
Reglerna blir konkreta när du ser dem bokförda. Här är tre vanliga affärshändelser i en enskild firma, var och en med moms på 25 procent.
Du köper programvara för firman. Priset är 1 000 kronor plus 250 kronor i moms, totalt 1 250 kronor som dras från företagskontot.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 5420 Programvaror | 1 000 | |
| 2640 Ingående moms | 250 | |
| 1930 Företagskonto | 1 250 |
Kostnaden ökar i debet, den ingående momsen ökar i debet eftersom den är en fordran på staten, och banken minskar i kredit. Summan i debet är 1 000 + 250 = 1 250 kronor, lika med kreditsidan.
Du säljer en tjänst och får betalt direkt. Du fakturerar 10 000 kronor plus 2 500 kronor i moms, och 12 500 kronor kommer in på kontot.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 1930 Företagskonto | 12 500 | |
| 3010 Försäljning | 10 000 | |
| 2610 Utgående moms | 2 500 |
Banken ökar i debet, försäljningen ökar i kredit, och den utgående momsen ökar i kredit eftersom den är en skuld till staten. Kreditsidan är 10 000 + 2 500 = 12 500 kronor. Själva försäljningen, de 10 000 kronorna, är det som blir en intäkt i din resultaträkning. Momsen är bara pengar du håller åt staten.
Du gör ett eget uttag. Du för över 5 000 kronor från företagskontot till ditt privata konto.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 2013 Egna uttag | 5 000 | |
| 1930 Företagskonto | 5 000 |
Uttaget bokförs i debet på kontot för egna uttag, som minskar ditt egna kapital, och banken minskar i kredit. Ett eget uttag är ingen kostnad och syns inte i resultaträkningen. Mer om hur eget uttag fungerar i en enskild firma finns i den egna guiden.
Vanliga missuppfattningar
"Debet betyder plus och kredit minus." Nej. Debet och kredit är bara vänster och höger sida av ett konto. Om beloppet ökar eller minskar kontot avgörs av kontotypen. På ett tillgångskonto ökar det i debet, på ett intäktskonto ökar det i kredit. Samma ord, motsatt effekt.
"Debet är pengar in och kredit är pengar ut." Det stämmer på kontoutdraget från din bank, men banken bokför ur sitt eget perspektiv, tvärtemot ditt. När pengar kommer in på ditt företagskonto bokför du det i debet på konto 1930, inte i kredit. Banken ser din insättning som en skuld till dig och bokför den tvärtom.
"Egna uttag är en kostnad som sänker resultatet." Nej. Egna uttag bokförs i debet mot eget kapital, inte som en kostnad. De minskar det kapital du har i firman men påverkar inte resultatet. Din egen ersättning som egenföretagare är därför inte avdragsgill, till skillnad från lön till en anställd.
Så håller du underlagen kompletta
Debet och kredit stämmer bara om beloppen bakom dem är rätt, och de beloppen kommer från dina verifikationer. Saknas kvittot på ett inköp blir det ingen kostnad och ingen ingående moms att dra av, och firmans resultat och skatt blir för höga. Ju fler kvitton som försvinner i en låda eller bleknar bort, desto mer avdrag tappar du.
Där hjälper kvittohanteringen. SparkReceipt läser av leverantör, belopp, datum och moms från varje kvitto och faktura automatiskt och sorterar utgiften i rätt kategori, så att underlaget är komplett och klart när posterna ska bokföras i debet och kredit. Appen är inget bokföringsprogram och bokför inte posterna åt dig, utan ser till att inget kvitto och inget avdrag försvinner på vägen till bokföringen eller till din redovisningskonsult. Läs mer om kvittohantering för enskild firma, eller jämför planerna på prissidan.
Kom igång med SparkReceipt: fotografera kvittot, så läser appen av belopp, moms och datum åt dig.
Vanliga frågor om debet och kredit
Debet är den vänstra sidan av ett bokföringskonto och kredit den högra. När du bokför en affärshändelse för du in beloppet i debet på ett konto och i kredit på ett annat, med samma summa på båda sidor.
Debet är den vänstra sidan av ett konto, kredit den högra. Det gäller oavsett vilken sorts konto det är.
Ja. I dubbel bokföring ska summan av alla debetposter vara lika med summan av alla kreditposter i en verifikation. Går de inte ihop har något blivit fel, och ett bokföringsprogram låter dig inte spara posten förrän de balanserar.
På ditt bankkontoutdrag kan det se ut så, men i din egen bokföring är det tvärtom. När pengar kommer in på företagskontot bokför du det i debet på bankkontot, eftersom en tillgång ökar i debet.
Därför att intäkter hör till kontoklass 3, där kontona ökar i kredit. När du säljer något ökar försäljningen i kredit samtidigt som banken eller en kundfordran ökar i debet med samma belopp.
Viktiga punkter
- Debet är ett kontos vänstra sida och kredit den högra, inget värdeomdöme om plus eller minus.
- I dubbel bokföring bokförs varje affärshändelse på minst två konton, med samma belopp i debet som i kredit.
- Tillgångar och kostnader ökar i debet, medan skulder, eget kapital och intäkter ökar i kredit.
- Summan i debet ska alltid vara lika med summan i kredit, annars har något blivit fel i posten.
- Egna uttag bokförs i debet mot eget kapital och är ingen kostnad, så de sänker inte firmans resultat.
Rådgör med en kvalificerad redovisningskonsult för råd anpassade till din situation.
