BAS-kontoplan för enskild firma: kontona du använder

BAS-kontoplanen är den standard som nästan alla svenska företag bokför efter, och den innehåller närmare 1 300 konton. Det kan se avskräckande ut, men en enskild firma med förenklat årsbokslut använder bara en liten del av dem, i praktiken ett trettiotal. Den här guiden visar hur kontoplanen är uppbyggd i åtta kontoklasser, vilka konton du faktiskt behöver och hur varje konto kopplas till en ruta i NE-bilagan, så att bokföringen under året leder rakt fram till din resultaträkning och deklaration.
Viktiga punkter
- BAS-kontoplanen är en branschstandard, inte ett lagkrav, men den bygger på hur årsbokslut och NE-bilaga är indelade
- De åtta kontoklasserna delar in konton efter typ: klass 1 och 2 är balansräkningen, klass 3 till 8 är resultaträkningen
- Första siffran i kontonumret avgör om beloppet är en tillgång, en skuld, en intäkt eller en kostnad
- En enskild firma med förenklat årsbokslut behöver bara ett trettiotal konton, inte hela planen
- BAS publicerar en särskild minimikontoplan för förenklat årsbokslut som kopplar varje konto till en ruta i NE-bilagan
- Egna uttag och insättningar bokförs mot eget kapital, inte som en intäkt eller kostnad, och syns därför aldrig i resultatet
Vad är en BAS-kontoplan?
En kontoplan är listan över alla konton du kan bokföra på. Varje affärshändelse bokförs på minst två konton, och kontot avgör var beloppet hamnar i bokslutet. BAS-kontoplanen är den gemensamma standard som tagits fram av BAS-intressenternas förening och uppdateras varje år. Den är inget lagkrav, men den är så spridd att i princip alla bokföringsprogram och redovisningskonsulter utgår från den, och den är byggd för att följa hur ett årsbokslut och Skatteverkets blanketter är indelade.
Styrkan med en standard är att kontonumren betyder samma sak överallt. Konto 1930 är ett företagskonto i stort sett i varje svensk bokföring, och konto 3000 är försäljning. Det gör att en redovisningskonsult, en bank eller ett program känner igen din bokföring direkt. BAS-kontoplanen 2026 listar närmare 1 300 konton, men de allra flesta är till för större bolag, föreningar och specialfall. Hela listan finns att ladda ner hos BAS.
De åtta kontoklasserna
Varje konto börjar med en siffra mellan 1 och 8, och den siffran är kontots kontoklass. Klasserna är inte godtyckliga. De två första bygger upp balansräkningen och de övriga resultaträkningen, så lär du dig vad de åtta klasserna står för kan du gissa rätt konto nästan varje gång.
| Klass | Vad den innehåller | Del av bokslutet |
|---|---|---|
| 1 | Tillgångar: bankkonto, kundfordringar, inventarier, lager | Balansräkning |
| 2 | Eget kapital och skulder: eget kapital, lån, moms, leverantörsskulder | Balansräkning |
| 3 | Rörelsens intäkter: försäljning och utfört arbete | Resultaträkning |
| 4 | Varor och material: inköp av det du säljer vidare | Resultaträkning |
| 5 | Övriga externa kostnader: lokal, förbrukning, bil | Resultaträkning |
| 6 | Övriga externa kostnader: kontor, telefon, bank, IT | Resultaträkning |
| 7 | Personal och avskrivningar | Resultaträkning |
| 8 | Finansiella poster: ränteintäkter och räntekostnader | Resultaträkning |
Klass 1 och 2 visar vad firman äger och är skyldig vid en viss tidpunkt, medan klass 3 till 8 visar vad som hänt under året, där intäkter minus kostnader blir ditt resultat. Klass 5 och 6 rymmer båda övriga externa kostnader och skiljs mest åt av tradition: klass 5 gäller oftare lokal, förbrukning och fordon, klass 6 gäller kontorsdrift, telefoni och tjänster.
Så få konton behöver en enskild firma
Driver du en enskild näringsverksamhet med en årsomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor får du upprätta ett förenklat årsbokslut, skriver Skatteverket. Då följer du Bokföringsnämndens enklaste regelverk, K1, och behöver långt ifrån alla konton. BAS tar fram en särskild minimikontoplan just för det fallet, kallad BAS Förenklat årsbokslut (K1).
Minimikontoplanen är avskalad med flit. Den samlar ihop kostnader på några få konton i stället för att dela upp dem i detalj, eftersom en liten firma ändå redovisar alltihop i samma ruta i NE-bilagan. Du kan välja att använda fler konton än minimilistan om du vill följa en viss kostnad närmare, till exempel skilja drivmedel från kontorsmateriel, men du behöver det inte. Poängen är att du styr detaljnivån själv, så länge varje konto kan kopplas till rätt ruta i bokslutet.
Kontona en enskild firma faktiskt använder
Nedan är de konton en vanlig enskild firma utan anställda klarar sig med. Kontonumren och namnen är hämtade ur BAS-kontoplanen 2026. Listan är ett typiskt urval, inte en regel: en tjänsteföretagare utan lager hoppar över varukontona, och säljer du bara momspliktigt behöver du inte de momsfria intäktskontona.
| Konto | Namn | När du använder det |
|---|---|---|
| 1510 | Kundfordringar | En kundfaktura du skickat men inte fått betalt för |
| 1630 | Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto) | Rörelser på ditt skattekonto hos Skatteverket |
| 1930 | Företagskonto | Ditt affärskonto i banken |
| 2010 | Eget kapital | Firmans egna kapital |
| 2013 | Övriga egna uttag | När du tar ut pengar ur firman till dig själv |
| 2018 | Övriga egna insättningar | När du skjuter till egna pengar |
| 2440 | Leverantörsskulder | En leverantörsfaktura du fått men inte betalat |
| 2610 | Utgående moms | Moms på det du säljer |
| 2640 | Ingående moms | Moms på det du köper |
| 2650 | Redovisningskonto för moms | Nettot du betalar eller får tillbaka i momsdeklarationen |
| 3000 | Försäljning inom Sverige | Din momspliktiga försäljning och utfört arbete |
| 4000 | Inköp av handelsvaror | Varor och material du köper för att sälja vidare |
| 5010 | Lokalhyra | Hyra för en verksamhetslokal |
| 5410 | Förbrukningsinventarier | Billigare utrustning som förbrukas |
| 5611 | Drivmedel för personbilar | Bränsle i tjänsten |
| 6110 | Kontorsmateriel | Papper, pennor och annat förbrukningsmateriel |
| 6212 | Mobiltelefon | Telefoni i verksamheten |
| 6230 | Datakommunikation | Bredband och uppkoppling |
| 6540 | IT-tjänster | Programvara och molntjänster |
| 6570 | Bankkostnader | Avgifter för företagskontot |
| 8310 | Ränteintäkter | Ränta du får |
| 8410 | Räntekostnader | Ränta du betalar på ett lån |
Lägg märke till att klass 7 nästan saknas. En enskild firma utan anställda tar ingen lön, utan plockar ut pengar genom egna uttag, så personalkontona i 7-serien används sällan. Det enda du brukar möta i klass 7 är avskrivningar, om du köpt en dyrare inventarie som ska skrivas av över flera år i stället för att kostnadsföras direkt. Mer om gränsen finns i guiden om avskrivning av inventarier.
Från konto till NE-bilaga
Här ligger den verkliga nyttan med att bokföra efter BAS. Varje konto är redan knutet till en ruta i det räkenskapsschema du fyller i, och BAS minimikontoplan listar exakt vilket konto som hör till vilken ruta. När året är slut summerar ditt program kontona klassvis och för summorna till rätt ruta i NE-bilagan nästan av sig självt.
Skatteverket skriver på sidan Balans- och resultaträkning att du som gjort ett förenklat årsbokslut för över beloppen till räkenskapsschemats rutor B1–B10, B13–B16 och R1–R11. B-rutorna är balansräkningen och R-rutorna är resultaträkningen. Rutorna B11 och B12, som gäller obeskattade reserver och avsättningar, hoppar du över, eftersom de inte förekommer i ett förenklat årsbokslut.
Tabellen nedan visar kopplingen för de vanligaste rutorna, hämtad ur BAS minimikontoplan för förenklat årsbokslut.
| NE-ruta | Vad rutan innehåller | Typiska BAS-konton |
|---|---|---|
| B4 | Maskiner och inventarier | 1220 |
| B6 | Varulager | 1400 |
| B7 | Kundfordringar | 1510 |
| B9 | Kassa och bank | 1930 |
| B10 | Eget kapital | 2010 |
| B14 | Skatteskulder | 2610–2650 |
| B15 | Leverantörsskulder | 2440 |
| R1 | Försäljning och utfört arbete samt övriga momspliktiga intäkter | 3000 |
| R4 | Ränteintäkter | 8310 |
| R5 | Varor, material och tjänster | 4000 |
| R6 | Övriga externa kostnader | 5000- och 6000-serien |
| R8 | Räntekostnader | 8410 |
| R9, R10 | Avskrivningar av byggnader respektive inventarier | 7700- och 7800-serien |
Den praktiska slutsatsen är att första siffran i kontonumret redan talar om vart beloppet är på väg. Ett 3-konto blir en intäkt i R-rutorna, ett 5- eller 6-konto blir en kostnad i ruta R6, och ett 1- eller 2-konto hamnar i balansräkningens B-rutor. Resultatet i ruta R11, alltså intäkter minus kostnader, förs sedan vidare till ruta R12 på NE-bilagan och blir utgångspunkten för din skatt.
Egna uttag och insättningar bokförs inte som kostnad
En vanlig miss i en enskild firma är att behandla egna uttag som en kostnad. Det är de inte. När du för över pengar från företagskontot till dig själv bokför du det mot eget kapital på konto 2013, inte mot ett kostnadskonto. Samma sak gäller åt andra hållet: skjuter du till egna pengar bokförs det på konto 2018 som en egen insättning.
Varför spelar det roll? Eget kapital ligger i klass 2 och hör till balansräkningen, inte resultaträkningen, så uttag och insättningar rör aldrig rutorna R1 till R11 och sänker inte ditt skattemässiga resultat. Bokför du ett uttag som en kostnad av misstag blir både resultatet och skatten fel. I en enskild firma beskattas hela överskottet oavsett om du låter pengarna ligga kvar eller tar ut dem, till skillnad från hur en lön fungerar i ett aktiebolag.
Så håller du kontoplanen i ordning
Kontoplanen är bara till nytta om varje affärshändelse hamnar på rätt konto, och det bygger på att du har underlaget. Varje kostnad måste kunna styrkas med ett kvitto eller en faktura, och det är ofta där det slarvas. En bortslarvad kvittorulle i handskfacket blir en kostnad du inte vågar dra av.
Det är här den löpande kvittohanteringen betalar sig. SparkReceipt läser av leverantör, belopp, datum och moms från varje kvitto och sorterar det i kategorier som motsvarar dina konton, så att du vid årets slut ser vad som är bokfört och på vilket konto. När underlaget stämmer faller summorna på plats i rutorna i din inkomstdeklaration. Läs mer i vår guide till kvittohantering, eller jämför planerna på prissidan.
Kom igång med SparkReceipt: fotografera kvittot, så läser appen av belopp, moms och datum åt dig.
Vanliga frågor om BAS-kontoplanen
Nej, BAS är en branschstandard och inget lagkrav. Men den är så spridd att nästan alla bokföringsprogram och redovisningskonsulter utgår från den, och den är byggd för att följa hur årsbokslut och NE-bilaga är indelade, så i praktiken använder nästan alla den.
Betydligt färre än hela planen. En enskild firma med förenklat årsbokslut klarar sig oftast med ett trettiotal konton. BAS publicerar en särskild minimikontoplan för förenklat årsbokslut med just det avskalade urvalet.
Första siffran i kontonumret anger kontoklassen. Klass 1 är tillgångar och klass 2 är eget kapital och skulder, som båda bygger upp balansräkningen. Klass 3 är intäkter och klass 4 till 8 är kostnader och finansiella poster, som bygger upp resultaträkningen.
Varje konto är knutet till en ruta i räkenskapsschemat. Har du gjort ett förenklat årsbokslut förs beloppen till rutorna B1–B10, B13–B16 och R1–R11. BAS minimikontoplan listar exakt vilket konto som hör till vilken ruta, och programmet summerar oftast ihop det automatiskt.
Eget uttag bokförs mot eget kapital, till exempel konto 2013, inte som en kostnad. En egen insättning bokförs på konto 2018. Eftersom de ligger i klass 2 och hör till balansräkningen påverkar de aldrig ditt resultat eller din skatt.
Ett företagskonto i banken bokförs normalt på konto 1930. Det ligger i kontoklass 1, tillgångar, och hör till ruta B9 Kassa och bank i NE-bilagans räkenskapsschema.
Viktiga punkter
- BAS-kontoplanen är en branschstandard med närmare 1 300 konton, men bygger på hur bokslut och NE-bilaga är indelade.
- Första siffran i kontonumret är kontoklassen och avgör om beloppet är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad.
- Klass 1 och 2 är balansräkningen, klass 3 till 8 är resultaträkningen.
- En enskild firma med förenklat årsbokslut behöver bara ett trettiotal konton, och BAS minimikontoplan pekar ut vilka.
- Varje konto är kopplat till en ruta i NE-bilagan, så bokföringen under året leder rakt fram till deklarationen.
- Egna uttag och insättningar bokförs mot eget kapital och påverkar aldrig ditt skattemässiga resultat.
Rådgör med en kvalificerad redovisningskonsult för råd anpassade till din situation.
