Periodisering enskild firma: så funkar det vid bokslut

Periodisering betyder att en intäkt eller en kostnad bokförs på det räkenskapsår den hör till, inte nödvändigtvis det år pengarna byter händer. Köper du något i december men betalar i januari hör kostnaden till december, och periodiseringen flyttar den dit. För en enskild firma som gör ett förenklat årsbokslut är de här reglerna mycket enklare än många förklaringar vill göra gällande. Du periodiserar i praktiken bara förskott och räntor över 5 000 kr, plus de kund- och leverantörsfakturor som är obetalda vid årsskiftet. Den här guiden visar vad periodisering är, vad du behöver bokföra och var gränsen går, med räkneexempel som stämmer.
Viktiga punkter
- Periodisering flyttar en intäkt eller kostnad till rätt räkenskapsår, det är inte ett sätt att sänka skatten
- De fyra posterna är förutbetalda och upplupna kostnader samt förutbetalda och upplupna intäkter
- En enskild firma med förenklat årsbokslut periodiserar bara förskott över 5 000 kr exklusive moms och räntor över 5 000 kr
- En försäkringspremie eller årsavgift som sträcker sig över årsskiftet kostnadsför du i sin helhet, den periodiseras inte
- Obetalda kundfordringar och leverantörsskulder vid årets utgång tas upp inklusive moms
- Periodisering är inte samma sak som periodiseringsfond
Vad är periodisering?
Grundidén i bokföringen är att varje års resultat ska visa de intäkter och kostnader som hör till just det året. En kostnad hör till det år då varan förbrukades eller tjänsten utfördes, inte nödvändigtvis det år fakturan betalades. Att flytta en post till rätt år kallas att periodisera den.
Tänk dig att du betalar en årsavgift i oktober som gäller tolv månader framåt. Tre av månaderna ligger på innevarande år och nio på nästa. I en strikt bokföring skulle bara de tre månaderna vara en kostnad i år, och resten en tillgång som väntar på att bli kostnad nästa år. Det är periodisering: att dela upp beloppet så att varje år bär sin del.
Periodisering handlar alltså om när en post redovisas, inte om hur mycket skatt du betalar totalt. Den jämnar ut resultatet mellan åren så att ett år inte belastas av kostnader som hör till ett annat. Reglerna för hur en enskild näringsidkare ska göra finns hos Skatteverket under bokföring och bokslut och i Bokföringsnämndens regelverk för förenklat årsbokslut.
De fyra periodiseringsposterna
Periodisering sker i en av fyra former, beroende på om det gäller en kostnad eller en intäkt och om betalningen ligger före eller efter att prestationen utförts. I en fullständig bokföring hamnar de på interimskonton i kontoklass 17 och 29.
| Post | Vad det är | Exempel | BAS-kontogrupp |
|---|---|---|---|
| Förutbetald kostnad | Du har betalat för något du förbrukar nästa år | Hyra för januari betald i december | 17 (interimsfordran) |
| Upplupen intäkt | Du har utfört ett arbete men inte fått betalt | Arbete i december, faktura i januari | 17 (interimsfordran) |
| Upplupen kostnad | Du har förbrukat något men inte betalat | El för december, faktura i januari | 29 (interimsskuld) |
| Förutbetald intäkt | Du har fått betalt för något du levererar nästa år | Kund betalar i förskott för ett uppdrag | 29 (interimsskuld) |
Så här ser den klassiska bilden ut, och den gäller ett aktiebolag eller en firma som använder faktureringsmetoden och ett fullständigt årsbokslut. En enskild firma med förenklat årsbokslut följer en betydligt kortare lista, och det är där de flesta går vilse.
Så lite periodiserar en enskild firma med förenklat årsbokslut
Får din näringsverksamhet en årsomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor kan du välja att upprätta ett förenklat årsbokslut, skriver Skatteverket på sidan bokföring, vad kräver lagen. Med det följer Bokföringsnämndens förenklade regler, och de tar bort nästan all vanlig periodisering.
I ett förenklat årsbokslut periodiserar du bara fyra saker vid årets slut, och tre av dem har en tydlig beloppsgräns:
- Förskott till en leverantör över 5 000 kr exklusive avdragsgill moms, där leveransen eller arbetet inte har påbörjats. Enligt punkt 6.59 i Bokföringsnämndens vägledning för enskilda näringsidkare ska ett sådant förskott tas upp som en övrig fordran.
- Förskott från en kund över 5 000 kr exklusive moms, där du ännu inte börjat leverera. Det tas upp som en övrig skuld (punkt 6.72).
- Ränteinkomster över 5 000 kr som hör till året men betalas ut först nästa år, som tas upp som en fordran (punkt 6.60).
- Ränteutgifter över 5 000 kr som hör till året men som du betalar först nästa år, som tas upp som en skuld (punkt 6.73).
Det som faller bort är viktigare än det som finns kvar. En vanlig förutbetald kostnad som en försäkringspremie periodiseras inte. Bokföringsnämnden är uttrycklig: en betald premie för en försäkring som berör två räkenskapsår är inte ett förskott, utan ska kostnadsföras i sin helhet även om en del avser nästa år. Samma sak gäller en upplupen kostnad som el du förbrukat men inte fått faktura på. I ett förenklat årsbokslut tar du den kostnaden när du betalar.
Gränsen på 5 000 kr prövas post för post, och den gäller alla dina verksamheter sammanlagt. Att dela upp en faktura i mindre delar bara för att komma under gränsen är inte förenligt med god redovisningssed. Bokföringsnämnden konstaterar själv att det med dessa regler blir ganska sällsynt att ett förskott behöver tas upp.
Två räkneexempel
En årsavgift över årsskiftet. Du betalar 12 000 kr i oktober för en tjänst som löper tolv månader. Ett aktiebolag skulle dela upp det: tre månader, alltså 3 000 kr, är kostnad i år, och 9 000 kr blir en förutbetald kostnad. I din enskilda firma med förenklat årsbokslut bokför du hela beloppet på 12 000 kr som kostnad det år du betalade. Ingen periodisering.
Ett förskott du betalar i december. Du betalar 20 000 kr exklusive moms till en leverantör för ett uppdrag som ska börja i februari. Eftersom arbetet inte har påbörjats och beloppet överstiger 5 000 kr tar du upp det som en fordran vid årsskiftet, och kostnaden hamnar nästa år. Hade förskottet i stället varit 4 000 kr hade du låtit det ligga kvar som kostnad i år, eftersom det är under gränsen.
Obetalda fakturor vid årsskiftet
De flesta enskilda firmor bokför löpande enligt kontantmetoden, som bara registrerar in- och utbetalningar under året. Då finns det en sak du måste göra i varje bokslut, oavsett 5 000-kronorsgränsen. Skatteverket skriver i broschyren Bokföring, bokslut och deklaration att du i bokslutet också ska bokföra obetalda kundfordringar och leverantörsskulder som du har vid årets utgång.
Det är den enda riktiga periodiseringen de flesta behöver göra. En faktura du skickat men inte fått betalt för hör till det år du utförde arbetet, och en leverantörsfaktura du fått men inte betalat hör till det år du köpte något. Båda tas upp inklusive moms: kundfordringar enligt punkt 6.57 och leverantörsskulder enligt punkt 6.71 i Bokföringsnämndens vägledning.
Ett exempel. Du skickar den 20 december en kundfaktura på 12 500 kr inklusive moms, varav 10 000 kr är din intäkt och 2 500 kr är moms. Kunden betalar först i januari. Vid årets utgång bokför du fakturan som en kundfordran på 12 500 kr, och intäkten på 10 000 kr hamnar på det år arbetet utfördes i stället för betalningsåret. Nästa år, när betalningen kommer, bokas den mot fordran i stället för som en ny intäkt. Går en sådan kundfordran senare inte att få in blir det en kundförlust med egna regler för momsen.
Periodisering är inte periodiseringsfond
Orden liknar varandra, men det är två helt olika saker, och de blandas ihop ofta.
Periodisering flyttar en enskild intäkt eller kostnad till rätt år i bokföringen. En periodiseringsfond är en skattemässig avsättning i NE-bilagan där du skjuter upp beskattningen av en del av hela överskottet till ett senare år.
Periodiseringen påverkar vilket år en post redovisas i resultatet. Periodiseringsfonden påverkar inte en enskild post alls, utan tar en andel av det färdiga överskottet och skjuter skatten på den framåt. Du kan behöva göra både och: först periodisera rätt så att resultaträkningen blir korrekt, sedan eventuellt avsätta till periodiseringsfond i deklarationen.
Så får du underlaget rätt
Periodiseringarna bygger på att din löpande bokföring stämmer. Vet du inte vilka kundfakturor som är obetalda vid årsskiftet, eller saknar du kvittot på ett förskott, blir bokslutet en gissning. Varje kostnad du tar upp måste dessutom kunna styrkas med ett underlag, alltså kvittot eller fakturan.
Det är här den vardagliga kvittohanteringen betalar sig. SparkReceipt läser av leverantör, belopp, datum och moms från varje kvitto automatiskt och sorterar det i kategorier, så att du vid årsskiftet ser vad som är bokfört och vad som är obetalt i stället för att leta i en pärm. När underlaget är komplett tar du sedan upp periodiseringarna och fyller i NE-bilagan i din inkomstdeklaration. Läs mer om hur avläsningen fungerar i vår guide till kvittohantering, eller se planerna på prissidan.
Kom igång med SparkReceipt: fotografera kvittot, så läser appen av belopp, moms och datum åt dig.
Vanliga frågor om periodisering
Att bokföra kostnaden på det räkenskapsår den hör till i stället för det år den betalades. Köper du något i december men betalar i januari hör kostnaden till december, och periodiseringen flyttar den dit.
Bara i begränsad omfattning. Med förenklat årsbokslut periodiserar du förskott och räntor över 5 000 kr samt bokför obetalda kund- och leverantörsfakturor vid årets utgång. Vanliga förutbetalda och upplupna kostnader periodiseras inte.
Vid 5 000 kr. Förskott till eller från en motpart över 5 000 kr exklusive moms och räntor över 5 000 kr ska tas upp, poster under gränsen får du låta ligga kvar på betalningsåret. Gränsen gäller alla dina verksamheter sammanlagt.
Nej. Bokföringsnämnden anger att en försäkringspremie som berör två räkenskapsår inte är ett förskott, utan ska kostnadsföras i sin helhet det år du betalade den, även om en del avser nästa år.
Tar du upp den som en kundfordran inklusive moms vid årets utgång, så att intäkten hamnar på det år arbetet utfördes. När kunden betalar nästa år bokas betalningen mot fordran i stället för som en ny intäkt.
Nej. Periodisering flyttar en enskild post till rätt år i bokföringen. En periodiseringsfond är en skattemässig avsättning i NE-bilagan som skjuter upp beskattningen av en del av hela överskottet. Det är två skilda saker.
Viktiga punkter
- Periodisering flyttar en intäkt eller kostnad till rätt räkenskapsår, den ändrar inte hur mycket skatt du betalar totalt.
- De fyra posterna är förutbetalda och upplupna kostnader samt förutbetalda och upplupna intäkter, som i en fullständig bokföring hamnar på konton i grupp 17 och 29.
- En enskild firma med förenklat årsbokslut periodiserar bara förskott över 5 000 kr exklusive moms och räntor över 5 000 kr.
- En försäkringspremie eller årsavgift över årsskiftet kostnadsför du i sin helhet, den periodiseras inte.
- Obetalda kundfordringar och leverantörsskulder vid årets utgång tas upp inklusive moms.
- Periodisering och periodiseringsfond är olika saker: det ena ordnar bokföringen, det andra skjuter upp skatten.
Rådgör med en kvalificerad redovisningskonsult för råd anpassade till din situation.
