Hoppa till innehållet
Bokföring och redovisning

Dröjsmålsränta 2026: räntesats och regler för enskild firma

AL
Skriven av Antti Laitinen
7 min läsning
Dröjsmålsränta 2026: räntesats och regler för enskild firma

En kund som betalar sent kostar dig både tid och pengar, men du har rätt att ta igen en del av det. Dröjsmålsränta enligt räntelagen är referensräntan plus åtta procentenheter. Under andra halvåret 2026 är referensräntan 2,00 procent, vilket ger en dröjsmålsränta på 10,00 procent per år. Den här guiden visar hur du som driver enskild firma räknar ut räntan på en sen faktura, när du får ta ut den, hur förseningsersättningen på 450 kronor fungerar, och hur du bokför räntan rätt.

Viktiga punkter

  • Dröjsmålsräntan är referensräntan plus 8 procentenheter, alltså 10,00 procent under 2026 när referensräntan är 2,00 procent
  • Har fakturan en bestämd förfallodag löper räntan från dagen efter förfallodagen, annars från 30 dagar efter att du skickat räkningen
  • Mellan företag behöver du inte ha avtalat om räntan i förväg för att få ta ut den
  • Du får dessutom ta ut en förseningsersättning på 450 kronor av en annan näringsidkare som betalar sent
  • Du lägger ingen moms på dröjsmålsräntan, och den bokförs som en ränteintäkt

Hur hög är dröjsmålsräntan 2026?

Räntesatsen står i räntelagen (1975:635). Enligt 6 § beräknas dröjsmålsränta "för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan" med ett tillägg på åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken och gäller ett halvår i taget, från 1 januari respektive 1 juli.

För perioden 1 juli till 31 december 2026 är referensräntan 2,00 procent. Dröjsmålsräntan blir därför 2,00 + 8 = 10,00 procent per år. Referensräntan ändras när Riksbanken ändrar styrräntan, så räntesatsen du använder beror på vilket halvår fordran förfaller.

PeriodReferensräntaDröjsmålsränta
2024 (jan–dec)4,0 %12,0 %
2025 (jan–jun)3,0 %11,0 %
2025 (jul–dec)2,0 %10,0 %
2026 (jan–dec)2,0 %10,0 %

Tillägget på åtta procentenheter är fast. Det är bara referensräntan som rör sig, och den har sjunkit från 4,0 procent under 2024 till 2,0 procent under 2026. En kund som betalade sent 2024 fick alltså en högre ränta än en som betalar sent i dag.

När får du ta ut dröjsmålsränta?

Utgångspunkten styrs av om fakturan har en bestämd förfallodag. De flesta enskilda firmor skriver ett betalningsvillkor på fakturan, till exempel "30 dagar netto", och då är förfallodagen bestämd i förväg. I det fallet säger 3 § räntelagen att ränta "utgår på fordringen från förfallodagen". Räntan börjar alltså löpa dagen efter att betalningen skulle ha varit inne.

Har ni inte kommit överens om någon förfallodag gäller 4 § i stället. Då får du ta ut ränta först från den dag som infaller 30 dagar efter att du skickade räkningen. De första 30 dagarna är räntefria, vilket ger kunden en rimlig tid att betala innan räntan startar.

Mellan företag är reglerna enklare än mot privatpersoner. En näringsidkare som är sen behöver inte ha blivit upplyst om räntan i förväg, och enligt 2 a § förfaller en fordran på en vara eller tjänst mellan näringsidkare till betalning "senast trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav". Mot en konsument måste du däremot ha påmint om räntekravet minst 30 dagar innan räntan kan börja löpa.

Räntelagen är dispositiv. Enligt 1 § gäller den "i den mån inte annat är avtalat", så du och kunden kan avtala om en högre dröjsmålsränta. Vill du ta ut mer än lagens 10,00 procent måste det framgå av avtalet eller fakturavillkoren. Ett avtal som säger att en företagskund inte alls ska betala dröjsmålsränta är däremot utan verkan enligt 4 a §.

Räkneexempel: så mycket blir räntan

Räntan räknas per dag utifrån årsräntan. Formeln är fordringsbeloppet gånger räntesatsen gånger antalet dagar delat på 365.

Säg att du skickat en faktura på 10 000 kronor med förfallodag, och kunden betalar 45 dagar efter förfallodagen. Med årsräntan 10,00 procent blir dröjsmålsräntan:

10 000 × 10,00 % × 45 / 365 = 123 kronor

Räntan på just den här fakturan blir alltså 123 kronor. Är kunden en annan näringsidkare får du lägga till förseningsersättningen på 450 kronor, och då blir det sammanlagt 573 kronor utöver själva fakturabeloppet. Ju längre dröjsmålet är, desto mer växer räntan, men tillägget på 450 kronor är ett engångsbelopp per faktura.

Förseningsersättningen på 450 kronor

Utöver räntan har du rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Den regleras inte i räntelagen utan i lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader. Beloppet höjdes till 450 kronor när Sverige införde EU:s direktiv om sena betalningar, en ändring regeringen beskrev i proposition 2012/13:36.

Ersättningen gäller bara mellan näringsidkare, och mellan en näringsidkare och en myndighet. Du får ta ut den om du har rätt till dröjsmålsränta på fordran, och du behöver inte visa några faktiska kostnader. Tar du ut förseningsersättningen får du däremot inte ta ut någon separat avgift för en betalningspåminnelse eller ett inkassokrav upp till samma belopp, eftersom de 450 kronorna redan täcker den delen.

Mot en privatperson gäller den här ersättningen inte. Där är det i stället de vanliga påminnelse- och inkassoavgifterna som kan bli aktuella.

Moms och bokföring av dröjsmålsräntan

Dröjsmålsränta är en ersättning för att betalningen kom sent, inte betalning för en vara eller tjänst. Därför ingår den inte i underlaget för moms. Skatteverket skriver på sidan om att räkna ut momsbeloppet att du "inte ska ta med ränta som beräknas på kundens skuld till dig, till exempel dröjsmålsränta". Du fakturerar alltså räntan utan moms, även om själva varan eller tjänsten var momspliktig.

I bokföringen är den dröjsmålsränta du får in en ränteintäkt. Enligt BAS-kontoplanen krediteras den lämpligen konto 8313, Ränteintäkter från kortfristiga fordringar, med betalningen på bankkontot som motkonto. Ränteintäkten hamnar längst ner i din resultaträkning, bland de finansiella posterna, och höjer firmans resultat med hela beloppet eftersom ingen moms dras av.

Dröjsmålsränta till Skatteverket är en annan sak

Betalar du själv in skatt eller moms för sent tar Skatteverket inte ut någon dröjsmålsränta enligt räntelagen. I stället räknas kostnadsränta på underskottet på ditt skattekonto, efter helt andra räntesatser än de tio procent som gäller mellan företag. Det är viktigt att hålla isär de två: dröjsmålsränta är det du tar ut av en sen kund, kostnadsränta är det Skatteverket tar ut av dig.

Kommer en deklaration in för sent är det dessutom en förseningsavgift som gäller, inte ränta. Är du momsregistrerad och lämnar momsdeklarationen sent kan du få både en förseningsavgift för den sena deklarationen och kostnadsränta på den obetalda momsen. De tre begreppen beskriver var sin situation och blandas lätt ihop.

Så håller du koll på förfallodagar och underlag

För att kunna ta ut rätt dröjsmålsränta behöver du veta exakt när varje faktura förföll och vad som har kommit in. När kundfakturor, kvitton och kontoutdrag ligger spridda i mejl och mappar är det svårt att hålla reda på vilka betalningar som är sena och hur många dagar räntan ska räknas på.

Här hjälper löpande ordning. SparkReceipt läser av leverantör, belopp, datum och moms från varje kvitto och faktura automatiskt, så att dina underlag finns samlade på ett ställe i stället för att behöva letas fram i efterhand. Med ordning på underlagen ser du snabbt vilka fakturor som dröjer och kan bokföra både fakturan och den dröjsmålsränta som kommer in. Läs mer i vår guide till kvittohantering för enskild firma, eller jämför planerna på prissidan.

Kom igång med SparkReceipt: fotografera kvittot, så läser appen av belopp, moms och datum åt dig.

Vanliga frågor om dröjsmålsränta

Dröjsmålsräntan är referensräntan plus åtta procentenheter. Under 2026 är referensräntan 2,00 procent, så dröjsmålsräntan är 10,00 procent per år. Har du avtalat om en högre ränta gäller den i stället.

Har fakturan en bestämd förfallodag löper räntan från dagen efter förfallodagen. Finns ingen avtalad förfallodag får du ta ut ränta först 30 dagar efter att du skickat räkningen.

Nej, inte mot en annan näringsidkare. Dröjsmålsränta enligt räntelagen gäller även utan avtal. Vill du ta ut en högre ränta än lagens måste den däremot framgå av avtalet.

Nej. Dröjsmålsränta ingår inte i underlaget för moms, så du fakturerar den utan moms även när den ursprungliga fakturan var momspliktig.

Dröjsmålsräntan beror på beloppet och hur många dagar betalningen är sen. Förseningsersättningen är ett fast engångsbelopp på 450 kronor som du får ta ut av en företagskund som betalar sent, utöver räntan.

Som en ränteintäkt, lämpligen på BAS-konto 8313 med inbetalningen på bankkontot som motkonto. Ränteintäkten redovisas bland de finansiella posterna i resultaträkningen.

Viktiga punkter

  • Dröjsmålsräntan är referensräntan plus 8 procentenheter, 10,00 procent under 2026 med referensräntan på 2,00 procent.
  • Räntan löper från förfallodagen när den är bestämd, annars från 30 dagar efter att räkningen skickats.
  • Mellan företag krävs inget avtal för att ta ut lagens ränta, men en högre ränta måste vara avtalad.
  • Du får dessutom ta ut en förseningsersättning på 450 kronor av en näringsidkare som betalar sent.
  • Dröjsmålsränta är momsfri och bokförs som en ränteintäkt, och ska inte blandas ihop med kostnadsräntan på skattekontot.

Rådgör med en kvalificerad redovisningskonsult för råd anpassade till din situation.

Starta gratis